Appropå DN:s artiklar idag om Stockholms kamp mot affischering och street-art - vad är det som säger att en stad "ren" från, eller snarare tom på, street-art och alternativ kulturaffischering skulle vara vacker, som deras slogan "Stockholm ren och vacker" antyder? Det finns säkert vissa som tycker det, men de är långtifrån alla. Att föra en diskussion kring var och hur affischering och street-art kan vara okej är en sak, men att införa en rabiat nolltolerans mot det är absurt. Snacka om slöseri med skattepengar och polisresurser, när de läggs på att försöka kväva en levande stadskultur.I somras var jag i Berlin. Där finns det fortfarande en uppdelning i öst och väst. Men det som tidigare har förknippats med grå öststatsbetong och DDR-monotoni är nu oerhört vackert och spännande, med väldigt liberala stadsplaneringar, frivuxna växter, affischering och massor av underbar street-art. Väst-Berlin däremot står numera för det sterila. Även om materialen kanske är dyrare än betong är resultatet av ensidigheten och "renheten" den samma - sterilitet och enformighet. Det som kallas för renhet i de här sammanhangen är med andra ord inget annat en ren tristess.
Foto: Anna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar