Bokslut 2007

Dagarna flyr och snart har inte bara julen och mellandagarna passerat utan också hela 2007. Dags för sammanfattning, kan tyckas. På Nittonde stolen har vi på redaktionen därför listat våra bokfavoriter från det gågna året, tre titlar var. Kolla in min och de andras listor här.

För en person som knappt kan gå in i en videoaffär eller välja lösgodis utan att få tung beslutsångest är en topp-trelista självklart oerhört komplicerad. Därför vill jag komplettera min Stolenlista med några hedersplatser:

Den boken jag såg fram emot mest inför detta år var sista Potterdelen, Harry Potter and the Deathly Hallows. Det blev Anna och inte jag som recenserade den på Stolen, men jag inhandlade den ändå på utgivningsdagen och slukade den sedan så snabbt jag kunde. Eftersom jag slet hund som Postman Choat blev läsningen utdragen på ungefär en vecka, men det gjorde också att jag fick suga lite längre på den oh så spännande och goda karamellen.

En annan titel som jag hade väntat otåligt på var Stieg Larssons tredje deckare Luftslottet som sprängdes. I ännu högre grad än Harry Potter var det en riktig slukarbok. Om jag minns rätt var klockan runt halv sex på morgonen när jag slog ihop pärmarna. Kanske ingen läsupplevelse som dröjer sig kvar, men en högklassig spänningsroman. Min recension av boken hittar ni här.

Som vanligt har det i år återutgetts ut en hel del mer eller mindre etablerade klassiker också. Jorge Luis Borges novellsamling Fiktioner som gavs ut i Bonniers nya klassikerserie var en riktig höjdare, både för litteraturnördar, novellfantaster och deckardiggare. Läs om den här. Ricci Ducornets Fläcken har också några är på nacken nu, men det var först i år som den gavs ut på svenska. Mustighetsfantast som jag är så föll den mig verkligen i smaken. En rå och skönt groteskmustig berättelse som jag skrev om här.

Sen har ju året inte bara bestått av läsande. Jag har skrivit en d-uppsats också. Om böcker... Och så har det blivit en hel del resande. Stockholm, Lund, Göteborg, Norge, Jönköping, Köpenhamn, Berlin, Prag, Budapest, Kroatien. Tågluffen i augusti hör helt klart till årets stora höjdpunkter. Förhoppningsvis blir nåt lika trevligt nästa år.

So long.

Bausig jul!

Ett litet julcollage, från min arma fingrar till era öppna armar. Drick must och ha det fint!

(Och missa inte Nittonde Stolens julhälsning, med en exklusiv illustration av häftiga Kolbeinn Karlsson.)

Glömska hemligheter och dolt upphov

Kära, kära jistanes! Mitt uppe i allt julstök, sillinläggande, biospatserande och wonderlustkingande har jag ju glömt att tipsa om Nummulit!

Nummulit är en ny hemsida/webbtidning som består av insända bidrag, med alltifrån texter och foton till ljud och rörliga bilder. Det första numret av Nummelit innehåller femton olika bidrag, varav undertecknad har bidragit med två. Grundtanken med sidan är att lyfta fram själva verken och låta upphovspersonerna hamna mer i bakgrunden, vilket jag tycker är en trevlig idé. Bakom sidan står min main man Dojan.

Adressen till sidan är (än så länge) http://home.brikks.com/nummulit/

Yo!

Skriv om du brinner

Navid Modiri - känd från bland annat P3 och Filmkrönikan - har nyligen gett ut sin debutbok. En riktigt bra diktsamling, som både är lättillänglig och har stort djup. Läs min recension av boken på Nittonde Stolen. Missa heller inte att vi publicerar nya texter varje dag nu i december, ända fram till julafton.

Angående människors förmåga att chockeras

Ingen har väl missat granskningen av ICAs kötthantering? Självklart är det bra att de granskas och att problemen uppmärksammas, så att de förhoppningsvis kan åtgärdas. Det konstiga är att folk reagerar så starkt som de gör. Är det verkligen någon som seriöst är chockad över det här? Att mataffärer ompackar och fuskmärker kött är väl knappast någon nyhet och att ICA skulle vara den enda kedjan som sysslar med det är ju helt befängt. Jag har svårt att tänka mig någon matvarukedja som inte sysslar eller åtminstone har sysslat med det i någon utsträckning.

Upprörs gärna över dålig mathantering, men låtsas inte vara förvånad. Kräv gärna förbättring från ICA, men gör det också från alla andra matvarukedjor du handlar hos. På tv igår berättade de dessutom om att de flesta ICA-butikerna som en följd av köttlarmet har svikit lokala köttdistributörer och istället vänt sig till centrallager. Hej transporter! Hej klimatförändringar! Hey apocalypse now.

För inte så länge sen lät sig dessutom massor av människor uppröras över att Veckorevyn skrev om en lycklig hora. Självklart kan man föra många diskussioner kring prostitution, om det är bra eller inte, och så vidare. Personligen är jag övertygad om att det finns lyckliga horor, även om det förmodligen går väldigt många olyckliga på varje lycklig.

Saken med Veckorevyn är dock att det blir folkstorm kring en enda artikel som ställer sig positiv till prostitution, medan tidningen i varje nummer pumpar ut uppfostran/information/propaganda om hur unga tjejer ska bli bra/smala/riktiga/villiga/oslampiga/heteronormativa/utseendefixerade kvinnor vars viktigaste uppdrag här i livet är att vara åtråvärda för och kunna tillfredställa män. Det tror jag är ett större hot mot tjejers välbefinnande i allmänhet, än vad prostitution är, och ett större hot mot jämställdheten än vad exempelvis porrtidningar är. Där har ni något att chockeras över. Men som vanligt är det ju mycket svårare och jobbigare att uppröras över vad flera tidningar eller matkedjor gör hela tiden, än vad någon skriver i en enskild artikel eller gör i en enskild butik.

Missa inte Annas inlägg om veckoryevynmoralpaniken, som både skrevs tidigare och utförligare än min text, men jag skyller på grammatiktentaplugg och annat viktigt.

Gotteri i Götteborg

Juliga cirkuselefanter

Två cirkuselefanter som gör konster på julgranskulor i Göteborg. Oerhört charmant.

Hetspubliceringar med soldatsagor och kalendermystik

Helgen har spenderats i Göteborg, med gypsypunkande och julande. Mer om det kanske kommer här framöver i veckan, med foton och allahanda godsaker. Eller ja... Med foton i alla fall.

På Nittonde Stolen ligger det nu två färskpublicerade texter av mig. Den första ett kort litet jultips om Jostein Gaarders ungdomsbok Julmysteriet och den andra är en recension av Anna-Karin Selbergs häftiga Skymning över Al-Omistan, en krigsroman med fläskiga influenser från bland annat amerikansk actionfilm, antika grekiska tragedier, porrnoveller, pulpromaner och Harlequinepockets.

Från och med i fredags och ända fram till julafton kommer vi att publicera heta recensioner varje dag på Stolen. Missa inte det. Det blir frenetiskt fett och festligt.

Gypsy Dollar goes gypsy punk

Imorgon kommer ett tåg återigen stå och vänta på mig nere vid stationen. Herrlich. Då bär det av till Göteborg, där jag och Anna ska kolla in hyperballa gypsypunkarna Gogol Bordello! Det blir röj, djindji & rock'n'roll!

Jag har en ny vän nu, skinkan

Wop-bop-a-loo-mop alop-bom-bom
Smörgåsgurka, aw gurka
Smörgåsgurka, aw gurka
Smörgåsgurka, aw gurka
Smörgåsgurka, aw gurka
Smörgåsgurka, aw gurka
Awop-bop-a-loo-mop alop bom bom

I got a friend, named Smörgåsgurka,
She knows just what to do
I got a friend, named Smörgåsgurka,
She knows just what to do
I rock to the east, She rock to the west,
but she's the friend That I love the best.

Smörgåsgurka, aw gurka
Smörgåsgurka, aw gurka
Smörgåsgurka, aw gurka
Smörgåsgurka, aw gurka
Awop-bop-a-loo-mop alop bom bom

I got a friend, named Smörgåsgurka,
She almost drives me crazy
I got a friend, named Smörgåsgurka,
She almost drives me crazy
She knows how to love me , Yes indeed
Boy you don't know, What she's doing to me

Smörgåsgurka, aw gurka
Smörgåsgurka, aw gurka
Smörgåsgurka, aw gurka
Smörgåsgurka, aw gurka
Awop-bop-a-loo-mop
Awop-bop-a-loo-mop

Nyckelhålet

Det lyser alltid där inifrån, strålar ut till oss bara för att visa att de finns och trivs och lever mer än vi. Jag vet vad de gör där. Jag vet att de har fester, middagar, högläsningar och det måste, måste va elektriskt ljus. För det enda jag ser när försöker titta genom hålet är bländande ljusblindheten. Det enda jag hör när jag sätter slitna dricksglaset mot deras dörr är röstsorlen, cognacsskratten och vinglasklirren. Och knappen, jag hör knappen. Klicket när det mörknar, klicket när det ljusnar. De har elektriskt ljus där inne, jag lovar er, och de håller alltid dörren låst.

Mer Växjöstreet-art

Fotat för ett par veckor sen, mellan campus och stan. Innan dimman, innan snön.

Seriebok om svenska superhjältar

Daniel Ahlgrens seriebok SH3 handlar om svenska superhjältar och deras äventyr i och utanför skolan. Ett riktigt kul och faktiskt ganska ovanligt grepp, för att vara Sverige. Kolla in min recension av boken på Nittonde Stolen.

Balla och fula bokomslag

Nittonde Stolens formgivingstema fortsätter och i lördags skrev jag om David Baldaccis Till siste man som har ett skotthål rakt genom boken. Den texten finns att läsa här.

Missa inte heller den lilla recension jag publicerade igår, om Stephen Kings bok Att skriva. Förutom att boken i sig är klart läsvärd blir jag väldigt nyfiken på om det där omslaget verkligen är på allvar. Någon sämre bild än så har jag svårt att föreställa mig att det skulle finnas på mr King.

Bokbranschen vulkaniseras med ny teknik

I dagens DN går det att läsa om Vulkan.se. Ett helfärskt litteraturprojekt som lanseras av författarna och ex-bloggarna Linda Skugge och Sigge Eklund. Sidans koncept är en vidareutveckling av print-on-demandtekniken. Den stora skillnaden mot andra print-on-demandföretag är att författaren/förlaget här inte behöver ligga ute med några pengar. Alla kostnader står läsaren för när hen beställer boken. Därför är jag mycket nyfiken på hur mycket de enskilda böckerna egentligen kommer kosta.

Idén är hur som helst oerhört spännande. Det är det här som utvecklingen handlar om, att haka på och ta vara på de nya tekniker som finns. Något direkt hot mot de vanliga bokförlagen tror jag dock inte att det här är. Kvalitén kommer förmodligen vara avsevärt lägre, i många hänseenden, på de flesta av Vulkans böcker än på vanliga förlags böcker. Dels om man ser till sådana saker som formgivning, marknadsföring och liknande, men framförallt när det handlar om ett rent litterärt kvalitetsurval och samarbetet mellan författaren och förlagsredaktören. Å andra sidan kan kanske en hel del ovanliga saker, som kan vara av stort värde för få personer, få en chans här. Som sagt, det ska bli mycket spännande att följa utvecklingen. Den femtonde november, nu på torsdag, brakar det hela igång.

It's all fear and loathing

En av mina absoluta poetfavoriter har hoppat ur skrivargarderoben igen! Inte med nya dikter och noveller - än - men ändock med skönt vridna formuleringar och crazyfascinerande iakttagelser och funderingar på sin blogg Highway To Loathing. Che-che-che Check it out!

Rapdrottning och stilettklackad bögkanin

I onsdags var jag och Anna på en mycket speciell föreställning på Luxan. Det var Maipei och Scotty The Blue Bunny som uppträdde med föreställningen You Are Fantastic - Join The Anti-Jantelagen. En ganska underlig och väldigt härlig upplevelse. Även om alla i publiken står och är spända för att bli uppdragen på scen eller något annat skrämmande var det ett riktigt lyckopiller, med en skön stämning som drog med de flesta åskådarna. Att beskriva föreställningen går knappt, men det var en slags blandning av hiphopkonsert, peptalk, ståup, trolleri, teater och imitationer. Läs mer i Annas recension i Smålandsposten. För er som inte hört Mapei än rekommenderar jag starkt att kolla upp henne. Hon kan bli riktigt stor.

Lite bilder jag tog under föreställningen:

Våldtäktsillustration

Förra helgen hade Smålandspostens ungsidor ett uppslag med temat våldtäkter och till detta gjorde jag en illustration. Våldtäkter är knappast det lättaste ämnet att illustrera, men jag tycker att jag fick till det rätt schysst ändå. Huvudreportaget hittar ni här och en stor version av min illustration finns här. Tyvärr är nätversionen av bilden lite oskarp, men jag tror att ni få fattar grejen ändå.

Sing, sing, sing

Jag gillar verkligen Frida Hyvönens "Drive My Friend". Den är ett ypperligt exempel på hur bra en låt kan bli när man använder enkla medel på rätt sätt. Både produktionen och musiken är väldigt enkla i sin uppbyggnad och textern är inte speciellt avancerad heller, men oh så bra. Dessutom är videon ett riktigt praktexemplar. Mer sånt, tack, MTV.

Lyssna på låten och titta på videon här, och kolla in fantastiska Swedetab om du vill spela den själv.

Sidorna yr i luften

Bok efter bok ramlar utläst ur händerna på mig, skuttar några steg och sen woops-vips in i gräddiga bokhyllan. Här om dagen läste jag ut Tanja Suhininas roliga bok Phonephucker, som handlar om att jobba som telefonhora. Förutom att den är snaskrolig, stillar nyfikenhet och är kryddad med Elin Jonssons snygga illustrationer och seriesidor plockar den också upp intressanta frågor om fördomar, feministiska tabun med mera. Självklart har jag recenserat boken och recensionen hittar ni som vanligt på Nittonde Stolen.

Igår läste jag även ut Stephen Kings gemytliga Att skriva och för någon vecka sen läste jag ut Salman Rushdies Satansverserna. Den senare var häftig och tidvis hur bra som helst, men jag föredrar ändå hans debut Midnattsbarnen som är fett bra. Jag är glad att jag varken ska recensera eller skriva någon litteraturvetenskaplig uppsats om Satansverserna, för den hör till en av de svåraste böcker jag har läst, faktiskt. Sen har väl inte det faktum att jag har dragit ut läsningen på ett par månader och läst flera andra böcker parallelt underlättat direkt.

Den här veckan är det i alla fall inget skönlitterärt som gäller. På fredag har jag nämligen en stor och hemsk grammtiktenta som jag ska göra mitt bästa för att klara av.

Over and out.

Teenage Wasteland in Växjö City

Jag har tagit alla foton utom nummer fyra uppifrån, som Anna har tagit. Allt av värde händer självklart lägs spåret, som vanligt.

Smurfkrigshandlerskan har satt sig på Stolen

Jag har precis publicerat en recension av Johannes Sjögrens novellsamling Krig i hela Sverige på Nittonde Stolen. Läs recensionen här.

Missa inte heller de recensioner som har körts på Stolen tidigare i veckan. I måndags recenserade Cathrine den mycket kontroversiella romanen Barnhandlerskan och i onsdags skrev Anna om den feministiska antologin Könskrig, som har fått mycket uppmärksamhet på sistone.

Millennieskämt?

Det här måste vara en parodi på filmsverige. Mikael Nyqvist ska spela Mikael Blomkvist i de kommande filmatiseringarna av Stieg Larssons deckartriologi. När det tidigare har pratats om Nyqvist i spekulationerna kring vem som skulle medverka i filmerna har jag snarast tagit det som ett skämt. Han är ju för fan med överallt. Men han får vara med för att 1. Han är Mikael Nyqvist (bra affischnamn). 2. Rolf Lassgård var för tjock, Stellan Skarsgård var utomlands och Persprandt var för hög och upptagen med att trasha hotellrum. Sen var listan slut. För det verkar ju vara de enda namnen som överhuvudtaget figurerar när svenska manliga skådespelare diskuteras. Såååå tråkigt.

Must Music på webben

Till slut, änteligen, efter snart åtta år i branschen, gör Sveriges kanske mest legendariska indieskivbolag - Must Music Records - entré på den stora världsligt vida webben. Deras myspacesida har legat uppe sedan ett par dagar tillbaka och skivbolagsdirektören Theodor Baus lovar i ett pressmeddelande att sidan ska hållas fräsch och uppdaterad framöver, med en rad olika låtar att lyssna på ladda ner.

År tvåtusen gjorde sig Must Music Records ett stort namn i undergroundelectrokretsar då de släppte Ett miffos logdans, binärpopens första riktiga samlingsskiva. Ett monumentalt verk, om vi ska tro stora electrokännare. Sedan 2000 har skivsläppen rullat på i maklig takt, med ungefär ett släpp och band per år. Sen första skivan har musikinriktningen glidit in allt mer på stilar som rock, punk, hardcore och grindcoreflamenco, med creddiga band som Party Girl, The Loco Motives och Molly Shake.

Glam Folks samplingsbaserade skiva I Just Had To Screw från 2004, antydde att skivbolaget åter började snegla mot mer elektronisk och datorbaserad musik. Och förra sommaren kom så den stora nyheten - det skandalomsusade trashelectrobandet Modehuset var signat till Must Music Records. Det pratades om samarbete med electromogulen Chris D och EP-releaser kring förra nyåret. Lite har hänt sen dess. Istället berättas det om trashade studios, uppsnortade pengar och nedbrända utedass.

Vad som kommer hända framöver återstår att se. Kommer bolaget att hålla fast vid Modehuset eller ge dem kicken? Är det måhända nya band på gång? Vad det än blir av det hela så kan vi vara säkra på att det kommer hända här, på www.myspace.com/mustmusicrecords.

Polly Jean är ett snyggt namn

Helgens kulturupplevelser: I fredags fick jag en leverans med skivor som jag fyndat i en nätbutik. Bland annat PJ Harveys Rid Of Me. Titelspåret är en sån där låt som är så bra att jag kan köpa ett helt album, bara för att få den låten. Attidtyd, driv, trash, skitighet, växlingar, intensitet och variation. Yes. Dessutom innehåller albumet en rad andra spår som också är riktigt bra, bland annat Harveys cover på Dylans "Highway' 61 Revisited". Jävligt bra version på en riktigt bra låt.

Och när vi ändå talar om Dylan kan jag nämna att vi precis har sett en 2-discversion av Martin Scorseses Dylandokumentär No Direction Home. Det var en schysst slöunderhållning. Ibland är det härligt att riktigt få sjunka in i en annan tid, in i någon annan kreativ persons värld. "Part 1" var inte minst instressant på grund av alla klipp med samtidiga och tidigare folkmusiker som gjorde riktigt häftiga låtar och tack vare de riktigt snygga svartvita fotografierna. "Part 2" handlade en hel del om hur arga Dylans fans blev när han gick över från akustisk folkmusik till elbaserad rock. Det för tankarna till dagens Broder Daniel- och Kentfans och liknande grupper, som många gånger tror sig veta mer om vad en artist vill, kan och är än vad artisten själv gör.

Helgens filmhöjdpunkt var Stranger Than Fiction. En ganska enkel historia som var hur bra som helst. I princip går den ut på att en man kommer på att han är huvudkaraktär i en bok som kommer att sluta med att han dör. Sugen på att leva vidare måste han hitta författaren och få henne att ändra slutet. Finfin film för alla som gillar bra och smarta dramakomedier och helt guldig för alla litteraturnördar, som undertecknad.

Melonlakrits

Imorgon kväll är det födelsedagsfest gånger tre. Alla är vi oktoberbarn. Jag försöker fylla en vattenmelon med Sambuca, men Sambucan bara rinner ur. Jag har gjort ett hål i melonen och kört i en tratt där. Någon som har bättre förslag på hur det ska gå till?

Äntligen!

Vid tvåtiden i natt klistrade jag fast den sista bilden på min sista krönikevinjett till Smålandspostens Ungsidor och för några minuter sen mailade jag in den färdiga versionen till redaktör Tuva. Jag har jobbat med de här vinjetterna sen början av juni och har sammanlagt gjort sexton sjutton stycken, alla med collageteknik. Krönikevinjetterna syns i Smålandspostens lördagsbilaga och i nöjesbilagan Galej, som delas ut gratis i Växjö på fredagar. De andra finns publicerade på Ungredaktionens hemsida. Mer om allt det där och hur ni hittar dem finns här.

Även om det har varit både väldigt kul och utvecklande att få göra alla de här illustrationerna är det riktigt skönt att vara färdig med dem nu. Alla har ändå utgått från en ganska bestämd mall och vissa begränsningar. Nu ser jag fram emot att få göra några helt fristående collageprojekt (jag har ett antal idéer på gång) och att få göra mer vanliga (och större) illustrationer till artiklar och liknande.

Detta ska jag fira med en kassler- och makronlunch, sen ska jag författa en recension av Karlskronapunkarna The Bones senaste skiva, till BLT.

Nya länkar

Jag har uppdaterat min länklista idag och lagt till följande galanta sidor:

Annas sammansvärjning
Annas sammansvurna texter om bubblor, klick, kultur och tumlare (däggdjur, inte fiskar).

Dagliga seriecigaretter
Cigarett.net = fett.
Nya serier varje dag av Sveriges nya tecknargeneration, från Kolik förlag.

Ursulas bilder
Firre27 lägger ut sina snygga foton, målningar och teckningar.

Puttin on the Ritz, not Constantinople

Efter uppgifter från Spanny måste jag rätta mitt inlägg från igår. Eller åtminstone tillföra lite mer fakta. Låten "Istanbul (Not Constantinople)" är i själva verket en version av låten "Puttin on the Ritz", verkar det som. Minsann en intrikat musikhistoria. Här under får ni alltså "Puttin on the Ritz", inte Konstantinopel. Men jag måste nog säga att jag föredrar Istanbulversionen. Den har en klämmigare text.


"Puttin on the Ritz" från filmen med samma titel, från 1930.

En skum synthversion av låten finns också på Youtube. Någon som vet något om den? Det skulle kunna vara från ovan nämnda film också, men i nyinspelningen från 1979. Jag skulle nog sätta några spänn på det. Artistnamnet skulle också kunna vara Taco. Eller så är det både och.

Äventyrliga swingskatter på youtube, inte Constantinople

Ibland är internet fantastiskt. Låtar som man råkar höra en gång går både att leta upp information om och få tag på. För många år sen hörde jag en låt, en gång, som fastnade. Då trodde jag att det var swing och att den hette "Istanbul Consantinople". Nu har jag kommit fram till att låten heter "Istanbul (Not Constantinople)". De versioner jag har lyckats leta reda på på Youtube är gjorda av The Might Be Giants, men enligt engelska Wikipedia är det inte de som har gjort originalet. Här är (tillsammans med en tecknad film som bonus) i alla fall låten och den är jävligt svängig:



Texten hittar ni här, om ni vill sjunga med.

Bokens form och yta på Stolen

Hela denna vecka ägnar sig Nittonde Stolen åt bokformgivning och grafik. Det blir nya artiklar, intervjuer, recensioner och essär varje dag. Vi gräver i barnböcker med hål i, röker poesirullad cigg, snackar med kontroversiella bokomslagsmakare, tar reda på var formgivningsmakten ligger och självklart listar vi de snyggaste och fulaste omslagen denna höst. Missa inget. Sug in allt. Gör det här.

Sci-fi från 2002, ungefär

Något nytt

Utanför det stora våningshuset lyste neonskyltarna upp snöslasket. En polispatrull surrade förbi i jämnhöjd med den den lilla gluggen på fjärde våningen som skulle föreställa hans fönster. Han låg i den smala plastsängen och tittade upp i det låga snedtaket. Sängen var inte mycket mer än en plastbrits med en tunn madrass på. Huvudet kändes tomt. Han tänkte egentligen inte på något alls, förutom att han kanske hade urinvägsinfektion eller blåskatarr, vad det nu var för skillnad. Den bärbara stereon, det enda han hade ärvt från sin pappa, stod under det överbelamrade nattduksbordet vid sidan av sängen. I luckan ovanpå stereon kunde man lägga in CD-skivor, men själva CD-spelaren hade inte fungerat på flera år. Det var ändå omöjligt att få tag CD-skivor nu för tiden. Man hade slutat tillverka dem när han var tio år.

Han somnade, nästan tillfreds med tillvaron, till ljudet av ett gammalt slitet och många gånger ihoptejpat kassettband. "Musiken" på bandet hade funnits på riktigt en gång och kallats rock'n'roll. Men det spelade inte så stor roll, för man kunde ändå inte urskilja någon musik för allt sprak. Fyra timmar efter att kassettbandets B-sida hade tagit slut vaknade han upp och spydde i tre kaskadartade omgångar. Det kändes fantastiskt, för spy var något han inte hade gjort på väldigt länge. I upphetsningen över att gjort något nytt för en gångs skull drog han på sig sin gamla favoritkavaj, tog med sig sin stereo och lämnade rummet. Nere i recepetionen betalade han vad han var skyldig och lämnade huset med lätta steg. När han gick till hållplatsen märkte han inte ens att hans skor var genomblöta av den gråa snöslasken. Med lufttricken lämnade han Ologig City bakom sig för att göra något nytt. Kanske träffa en kvinna. Eller kanske spy igen, någon annan stans.

Collagevinjetter i mängder

Jag upptäckte precis att de allaredan har lagt ut de vinjetterna jag har gjort till Smålandspostens Ungsidor på nätet. Inom någon eller ett par månader är det en ny sida planerad, men tydligen går det alltså redan nu att se mina alster här.

Som jag tidigare har nämnt har jag gjort individuella vinjetter till alla ungredaktionens krönikörer på Smålandsposten och dessa kan beskådas tryckta i lördagsbilagan och i nöjesbilagan Galej varje vecka.

På webben finns följande vinjetter publicerade:

• Kärlek & sånt
• Karriärcoachen
• Listan
• Stil på stan
• Vinn

Det är alltså de illustrationerna - eller överskrifterna - som är gjorda med collageteknik som jag har gjort. En del av de är kanske i minsta laget, men om ni klickar på bilderna får ni upp dem i stort fylligt format. Jag har även gjort vinjetter till ett par avdelningar till. Vi får se om de kommer upp framöver eller hur det blir med dem.

Radio Thåström här

Det finns några svenska låttextförfattare som är oerhört bra. Till dem räknar jag bland annat Säkert!, Håkan Hellström, Nisse Hellberg i Wilmer X och Stry Terrarie. Men störst av dem alla är ändå Thåström. Så många låtar som är så himla bra. Nyligen släpptes boken Thåström TXTR innehållande alla texter från hela Thåströms karriär, solo och i banden Ebbba Grön, Rymdimperiet, Imperiet, Peace Love & Pittbulls och Sällskapet. Boken innehåller dessutom massor av tidigare outgivna foton och ackord till alla låtarna. Nittonde stolen har självklart varit framme och nosat, så jag bestämde mig för att göra en riktig djupdykning i Sveriges kanske största rocklåtsförfattares texter. Läs min recension här.

Dessutom, njut av detta, Thåström kör "Djävulen & jag". Det är helt sanslöst driv i musiken, en riktigt bra text och grym sång. Gåshud, med andra ord.

Färgglad måltidssaga

Missa inte Kolbeinn Karlssons underbart mustiga sagoserie "Att sova och drömma om mat" på Cigarett.net. Bilderna, färgerna, stilen, texten. Utomordentligt, må jag säga.

För att läsa serien, gå in här och klicka på den stora färgglada bilden i mitten.

Stockholm - ett kommersiellt DDR

Appropå DN:s artiklar idag om Stockholms kamp mot affischering och street-art - vad är det som säger att en stad "ren" från, eller snarare tom på, street-art och alternativ kulturaffischering skulle vara vacker, som deras slogan "Stockholm ren och vacker" antyder? Det finns säkert vissa som tycker det, men de är långtifrån alla. Att föra en diskussion kring var och hur affischering och street-art kan vara okej är en sak, men att införa en rabiat nolltolerans mot det är absurt. Snacka om slöseri med skattepengar och polisresurser, när de läggs på att försöka kväva en levande stadskultur.

I somras var jag i Berlin. Där finns det fortfarande en uppdelning i öst och väst. Men det som tidigare har förknippats med grå öststatsbetong och DDR-monotoni är nu oerhört vackert och spännande, med väldigt liberala stadsplaneringar, frivuxna växter, affischering och massor av underbar street-art. Väst-Berlin däremot står numera för det sterila. Även om materialen kanske är dyrare än betong är resultatet av ensidigheten och "renheten" den samma - sterilitet och enformighet. Det som kallas för renhet i de här sammanhangen är med andra ord inget annat en ren tristess.

Foto: Anna

Parque med Madonna

Jag har blivit lite hooked på det här med parquevideos. Här är en till, med Madonna - "Jump".

Fina slöjor

Missa inte Annas reportage Slöjan och jag i Smålandsposten. Riktigt intressant och trevlig läsning, tycker jag. Dessutom ryktas det om att sammansvärjningen har börjat äta igen.

För övrigt är jag numera stolt innehavare av en fet (men tunn) kamera igen. Känns bra. Det kanske kommer märkas här på bloggen lite framöver.

Galej och collagevinjetter

Igår var jag och Spannyb på invigningsparty för Smålandspostens nya nöjesbilaga Galej. En präktig tillställning, toppad med en härlig slyngelpunksspelning med Florence Valentin.

I nämnda nöjesbilaga finns - till slut - fruktklyftor av vad jag har ägnat mig åt en hel del på sistone - collagevinjetter. Varje fredag och lördag framöver kommer de vinjetter jag har gjort att synas ovanför ungredaktionens krönikor i Smålandsposten. Ännu fler av mina vinjetter kommer också att synas på deras nya hemsida som bör publiceras inom några veckor.

För er som är nyfikna på hur hela härligheten ser ut, kolla in PDF-versionen av Galejtidningen och bläddra fram till sida 9.

Annonserkännande och bokmässa

Om ni klickar upp bilden här ovan i full storlek ser ni att det är en annons för boken Fläcken från Sphinx Förlag. Under Jonas Thente från DN finns ett citat från min recension av boken med, det är lite kul. Nu väntar vi bara på att bli citerade på något bokomslag för första gången.

Annonsen hittade jag i det senaste numret av Tidningen Kulturen som jag roffade åt mig på bokmässan i Göteborg i helgen. Mässan, och allt runt omkring, var som vanligt roligt och spännande. För er som är nyfikna på den publicerar Nittonde stolen valda godbitar från årets upplaga under denna vecka. Kolla in.

Röda tröjor för Burma

May all the People around the World wear a Red Shirt on Friday September 28th.

Röda tröjor imorgon fredag, för att visa sympati med demonstranterna i Burma. Läs mer bland annat här.

Mer om parkour

För några dagar sen la jag ut en youtubefilm här i bloggen, som visade parkour i Skövde. Nu har jag läst lite mer om parkour, som beskrivs som en "fysisk och mental träning i urban miljö". Väldigt förenklat går det ut på att ta sig förbi alla hinder man möter på i en stadsmiljö utan att stanna upp. Via en artikel på Yelah.net hittade jag vidare till Le Parkour Sweden som har en intressant och läsvärd förklaring av vad parkour är, vad det går ut på och hur det utövas. Hop along.

Det lossnar

Jag har plockat upp pennan och el-gitarren igen. Det känns förbaskat bra. Att få flyt i spelandet och skrivandet är lite samma känsla. I grunden handlar ju allt ändå om en enda sak: drivet.

Veckan kommer annars att vigas på språksociologiska undersökningar kring ordet "man". Blir nog intressant. Bara att hoppas på lite arbetsflyt där också. Till helgen blir det bokmässa, Stiernhielmssammankomst och party i Göteborg. Woho.

Längs rälsen 5

En väldigt queer och fin figur i ett skyltfönster i Prag.

Ta en cigg, för fanken

Nu har Kolik förlag äntligen kört igång nätserietidningen Cigarett igen. Nya serier varje dag av en hel drös bra tecknare. Ett måste för alla fulsurfare och seriejunkies.

Swing it i Skövde

Allt behöver, tydligen, inte vara trist och stillastående i Skövde. Kolla in den här coola filmen. Någon som har koll på vad det här kallas? Att springa i städer och hoppa och göra volter och klättra över murar och greja. Jag har hört talas om det tidigare, men jag kommer inte riktigt ihåg i vilket sammanhang eller vad de sa om det.

Vykortsroman

Norska författaren Ingeborg Arvola har skrivit en häftig bok som heter 40 postkort. Boken är uppdelad i fyrtio kapitel och varje kapitel motsvarar baksidan av ett vykort. Ett kul och inspirerande grepp. Läs min recension av boken på Nittonde stolen.

Bland kottar och kisar

Att blogga är det sista jag borde göra nu, mitt i fastandet och stressen. Men jag bara måste, bara lite. Jag vill nämligen tillkännage mitt nya favorituttryck: "att lira trynorgel" som jag antar betyder "att vissla". Det är sådär finfult, charmigt och himla tufft. Så. Åter till dagordningen. Klart slut.


Uppdatering:
Om jag inte hade tid förut så har jag det ännu mindre nu, men vad gör jag inte för att ordna upp saker och ting. Det är nämligen så att jag har begått ett misstag. "Trynorgel", som jag nämnde här ovan har ju självklart inget med vissling att göra (jag ber om ursäkt), det är ju ett munspel. Frågan är då om inte uttrycket, eller ordet, åker ner några placeringar på min lista. Istället har jag blivit förtjust i "norra kardan". Nä, hepåre!

Längs rälsen 4

By the bridges of Berlin

Schyssta lurar

Snacka om att man skulle va kung i kvarteret med de här lurarna på öronen.

Upp och ner på stolen

Kolla in min recension av Nisse Larssons Jojo-boken på Nittonde Stolen.

Längs rälsen 3

På Berlinmuren. Foto av Anna.

Längs ett annat spår

Nattåg. Kupéns mörker som tar bort kupén. Rummet finns inte, som när de släcker ett par strålkastare på en trollkarlsscen och ett flygplan, en lastbil eller en stor paljettprydd fyrahundrakilos primadonna bara försvinner - poff. Tystnad. Mörker. Tomhet.

Flickan kände att hon satt där, men hon kunde inte se det. En skön känsla, att vara borttrollat och bara känna att någonstans i mörkret, under en, runt en, fanns en stor rytmisk maskin som drog en framåt och bortåt.

Utanför seglade stora träd förbi. Kala stammar, lövklädda kronor och små ensamma grenar, allt nedbrutet, sammanflutet, till bara svart och grått. Två nyanser. Etta eller nolla. Vara eller inte vara. De svarta siluetträden var höga och mäktiga mot den grå himlen. Mystiskt hotfulla. Det handlar om att kunna se träden, skuggorna, formerna och formlösheten och veta att allting är besegrat, att kunna se på allt som något skrämmande, men ofarligt och vackert. Som en splatterfilm, en rysare, på andra sidan glaset, där blodet är rödlack och kniven en spegel. Ingen verklighet, eller åtminstone inte en del av samma fiktion som en själv. Hon tänkte "Ni kan fan finnas där, försök att styra här, men det är glas emellan, ni är svarta skuggor, tunnare än luft. Försök bestämma hur många mackor jag får äta nu. Försök ändra låtarna, att byta skiva, du, försök att platta till mitt hår. Försök knuffa mig ur vägen. Försök ta mig. Försök få mig, att bli till nåt annat, något grått, nåt som inte ens kontrasteras mot himlen. Försök styra mig, strypa mig. Försök hindra mig. Försök att få mig till nåt jag inte vill. Ni är lövlösa träd. Ni är nakna grenar. Ni multnar och förruttnar inifrån. Ni står kvar, jag rör på mig. Jag är magiskt mörker."

Oväntad eloge

Jag anser fortfarande att alliansen skadar Sverige och nedmonterar många av dess trygghetsinstanser, som till exempel fackrörelsen och a-kassan. Men, jag måste faktiskt ge Fredrik Reinfeldt en stor eloge för hur han hittills har hanterat uppståndelsen kring den svenska Muhammedteckningen. Han har bjudit in och besökt muslimska företrädare för att prata med dem. Lyssna och diskutera, höra efter vad de egentligen har ett säga om saken. Dialog, god vänner. Sådant har det varit alldeles för lite av på sistone och jag tror att det är helt nödvändigt för att de spänningar mellan muslimer och kristna, som har växt sig allt större på senare år, inte ska urarta helt och ytterligare förstärka de främlingsfientliga och rasistiska tendenserna som nu gjort sig allt mer påminda i Europa och USA. Bra gjort, Fredde.

Vad vi behöver är dialog, tillmötesgående och tolerans. Coexist.

Läs mer om Fredrik Reinfeldts möte med de muslimska ambassadörerna bland annat på DN.

Achtung Baby

Tjocka mangatidningar.
Novellhäften med sci-fi, Western och kärleksdoktorer.
Massor automater.
Godisautomater.
Ringautomater.
Leksaksautomater.
Frimärksautomater.
Vykortsautomater.
Biljettautomater.
Kondomautomater.
Parfymautomater.
Glassautomater.
Drickaautomater.
Cigarettautomater.
Studsbollsautomater.
Modelljänrvägstågsautomater.
Smördegsbullar.
Kringlor.
Rockabillyaffär med grönfärgade zombieskyltdockor.
Street-art.
"1 UP"-graffitti på takpannor.
Halva hus.
Muren + konst.
Erotikmuséum.
Sexaffärer.
Floden, vattnet.
Tunnelbanorna & tågen.
En sko- & spritaffär.
Secondhandaffär med massor skor, kängor, boots, pumps, höga hattar med mera.
Flyers.
Klistermärken
Coctails & kvinnliga happy hours.
Askfat & tändsticksaskar.
Klistermärken.
Currywurst.
Klängväxter.
Stora inglasade stationer.
Bombtrasade kyrkor.
Sprit i kioskerna.
Kino och dubbad film.

Harry & Tinto online

För er som är sugna på att sätta tänderna i ett par queeriga uppsatser kan jag tipsa om att både min c- och d-uppsats i litteraturvetenskap ligger ute på nätet nu. De kan bland annat läsas på Uppsatser.se. Min c-uppsats heter "Stäppvargens mask" och är en queerteoretisk analys av Hermann Hesses bok Stäppvargen. D-uppsatsen - som går under den dramatiska och mäkta fräsiga titeln "I ljugen, I ljugen, jag är ej en kvinna!" - är också den gjord med en queerteoretisk utgångspunkt, men den behandlar istället CJL Almqvists Drottningens juvelsmycke.

Om det ändå skulle finnas någon av er som inte orkar sig på en trettio- eller fyrtiosidig akademisk uppsats kan jag - under stort hemlighetsmakeri och diskretion - tipsa om att d-uppsatsen förmodligen kommer att publiceras i någon form och något sammanhang på Nittonde stolen, längre fram i höst.

Här finns annars uppsatserna att läsa:

• Stäppvargens mask : En queerteoretisk undersökning av Hermann Hesses Der Steppenwolf
• I ljugen, I ljugen, jag är ej en kvinna! : En queerteoretisk analys av huvudkaraktären Tinto och maskeradmotivet i C.J.L. Almqvists Drottningens juvelsmycke.

Roll Over Beethoven

Jag är ingen bilmänniska. Märkena jag känner igen går att räkna på en hand och modellerna kan man räkna utan ett enda finger. Det ska till väldigt mycket för att jag ens ska reagera på utseendet på en bil. För det mesta ser jag dem bara som bruksvaror, metallfordon med fyra hjul, men visst finns det undantag, såklart. Dels den där bilen med en fettvalk i fram, vad nu den heter. Den är skitful. Och så har jag hittat min nya favoritbil. En bil som faktiskt är snygg. Skoda cabriolet. Jag vet inte vad modellen heter och jag vet inte när den tillverkades, men jag gissar att det var för ett antal år sen. Vi såg ett antal exemplar av dem när vi var i Prag och de var sjukt charmiga. Lika balla som de amerikanska femtiotalsbilarna, men utan vräkigheten. Stilfullt, helt enkelt. En sån skulle man glida runt i när man bilbausar, med en bubblig bruscola, milkshakes, hamburgare och riktigt svängig jukeboxrock'n'roll.
(Bilden är lånad.)

Längs rälsen 2

Bilden är en aning mörk kanske, men det här är faktiskt ett perfekt exempel på ett spännande halvt hus. Ni ser väl att det stora vita slutar där abrupt? Sen fortsätter ett helt annat, mycket mindre, tegelhus på den andra halvan. Därtill en spännande djungelliknande växtlighet. Mm... Ypperligt. I Berlin, i närheten av Ostbahnhof. (Anna som fotat.)

Cool kille med läsk i hand

Hattklassikern. Bara för att jag gick runt och sjöng på den under resan. Dessutom är den inte bara rolig, låten är ju faktiskt bra på riktigt också!

Sin with pastell

For alla pastell-lovers där ute. Och även för er som diggar opera och mjukporr i en skön mix.



Sin With Sebastian - Shut Up And Sleep With Me
(Efter tips från iida.)

Längs rälsen 1

Kroatien. Ett dieseltåg mellan Lupglav och Pula, graffiti, Spanny, stora gröna berg och oändliga blåa himlar.

Genom Europa på ett tåg

Årets stora resa är över och jag har kommit hem igen, vilket känns lite konstigt. Resan var i alla fall grym och tågluffning måste vara det mest ultimata resesättet. Jag älskar det. Friheten, smidigheten, den sköna ka-dunk-ka-dunk-rytmen från tågen. Det här var min andra tågluff och det var minst lika bra som jag minns det.

Vi har hunnit med massor. Storstäder och slappt snorkelbad. Gulash och döner och en hel del annan supergod mat, inklusive ett antal kilo smördeg i olika former. Och vi har druckit mörka öl, ljusa öl, cola, kemisk apelsin, bubblig grapebrus, lime-is-te, absint och mojito. Budapest var lite svårt, men Donau var vacker, den sovjetiska monumentparken var häftig, bullrullen var smaskens och den feta billiga lägenheten var härlig. Prag var fint, kulturellt, gott och trevligt. Kroatien hade vassa bra klippor, kristallklart vatten och vackra vyer. Och Berlin. Vi tog det både på upp och nervägen. Berlin har det mesta. I went to Berlin for decadence, I went to Berlin for fun. Och jag lär åka tillbaka.

Det har varit luff, baus och punkdrömmar i två och en halv jävligt bra veckor. Nu är det verkligheten som gäller, och den är inte så dum den heller. Jag har upp över öronen med roliga och peppiga projekt i höst, dessutom ska jag klämma in lite studier där emellan. Under närmaste veckan är det collagemakande som gäller för hela slanten. Vad det blir av det kommer jag berätta mer om här inom en månad. Missa inte min collageutställning på Fulheten.com tills dess.

Collage & punkdrömmar

Nanna har publicerat en gästutställning med collage gjorda av mig på www.fulheten.com, vilket är väldigt roligt. Min utställning ser ni här och orkar ni jobba er igenom mina långrandiga utläggningar kan ni läsa Nannas intervju med mig här. Och missa absolut inte resten av Fulheten och Nannas blogg Fem bilder.

Just nu är jag på väg ut genom dörren, med min stora luffsäck på ryggen. Europeiska kontinenten väntar - äntligen - min ankomst! Ikväll: Nattåg till Berlin. Imorgon: Världen. So long suckers, vi ses i september.

Dagens soundtrack:
[ingenting] - Punkdrömmar
Kaizers Orchestra - Kontroll på kontinentet

Accio Potter

Jag vill bara vara ledig och läsa, läsa, läsa. Jag vill läsa ut den och jag vill att den aldrig ska ta slut.

Böcker, post och film - som ett brev på posten

Tiden virvlar fram som kraftfulla stormbyar och hetsiga regnoväder. Jag spenderar mina dagar på en gul flakmoppe och framför postfacken till ett tusental hushåll och drömmer om de samma på nätterna. Det händer inte så mycket här på bloggen nu, men världen står inte stilla för det. Förra helgen såg jag senaste Harry Potterfilmen på bio och blev eld och lågor över detta. En riktigt fin upplevelse. Nu väntar jag bara, med minimalt tålamod på den SISTA Potterboken, som ju släpps på lördag. Spänningen är sjukt olidlig.

Under de senaste dagarna har jag även hunnit se en bra film, som heter A Love Song For Bobby Long, och recenserat den häftiga boken Fläcken av Rikki Ducornet. Läs recensionen här.

jArge Luis BorgEPHs

Missa inte min recension på Nittonde Stolen, av Jorge Luis Borges Fiktioner, en riktigt häftig novellsamling. Tips för alla som gillar smarta deckarmysterier, mysterier i allmänhet, finurliga äventyr, böcker, ord och sanningskrossande.

Ful fulsurf

Sista sommarlediga veckan. Jag ägnar den åt auktioner, collagemakande, fläckläsande, mobilköpande, bilkörande, jobbförträngande och självklart en hel del fulsurfande. För alla er som älskar både fulsurf och hemsidan Fulheten.com har jag en trevlig nyhet: Nanna, som ligger bakom Fulheten.com, har även startat en rolig blogg, som heter "Fem bilder". Där lägger hon ut fem bilder varje vecka på olika teman. Mina favoriter hittills är Måndag och Tisdag, från Fem skräckscenarionveckan. Hela bloggen hittar ni här.

Fem bilder har nu lagts till till min dagliga fulsurfrutin: It's All About The Benjamin, La Vida Loka, Femisex, Tjuvlyssnat, Bonton, White Ninja och Fantasinyheter (i hopp om att de ska köra igång igen). Jag brukar ha ett par till, men de ligger för tillfället som bokmärken på en annan dator.

Tecknad serie

Missa inte min senaste recension på Nittonde Stolen! Den handlar om Galago 89 och är utförd som en tecknad serie. Grymve. Läs här!

Hultsfredsklipp

En av mina två minutes of fame på Hultsfredsfestivalen. Detta klipp är från Smålandsposten. Bilden är bättre (jo, faktiskt) men texten är tråkigare, i jämförelse med min Hultsfredsmedverkan i Blekinge Läns Tidning.

Dollar

Tänk om man stötte på sånna här låtar oftare. Som bara tar tag i en direkt och skakar runt. Det är känsla, det är driv och det är variation. Vad mer kan man begära av musik? I give you Kingston Trio with "Greenback Dollar".

Inga serier, inget halleluja

Den nya serietidningen "Emily the Strange" har precis blivit recenserad av mig på Nittonde Stolen. Check it out.

I övrigt har min mobil, helt mirakulöst, återuppstått från de döda, med en lätt skadad display och aningens trögare knappar som enda skavanker. Detta efter att ha legat i min ficka under hela Hultsfredsfestivalen och tagit emot både hårda smällar och vått regn. Men inte nog med det - den har blivit tvättad i en tvättmaskin också. Och nu lever den! I say hallelujah! Sing with me: HAAALLELUJAH!

Hultsfredssummering

Festivaler är alltid sköna och det är alltid schysst med massor av livemusik, men det råder ingen tvekan om att årets upplaga av Hultsfredsfestivalen är den sämsta som jag har varit på. Anledningarna är förmodligen många. Jag själv hann aldrig ladda upp, eftersom vi åkte nästan direkt efter D-uppsatsoppositionen. Men framförallt berodde det på att årets bandbokningar inte var något att hurra för, de magiska musikögonblicken var ovanligt få, vädret var kallt och tråkigt, festivalbesökarna var inte lika glada och på som de brukar vara, och dessutom - ungefär sju tusen färre än de två föregående åren. Förhoppningsvis tar Rockparty sig i kragen efter det här. Boka mindre och bättre band med större fingertoppskänsla. Plocka gärna bort Hawaii och satsa på de mindre scenerna istället.

Min medienärvaro har dock varit väldigt hög. I fredags var jag med på Blekinge Läns Tidnings:s festivaluppslag, för att i egenskap av deras punkrecensent uttala mig om vilka av årets band man inte borde missa. Igår var jag med på en kant i Smålandsposten
och berättade för det småländska folket hur man bäst klär sig för att klara av en festival (många tyglager och silvertejp).

Trots att de inte var speciellt många, fanns det ändå flera musikaliska höjdpunkter på Hultsfredsfestivalen 2007:

TORSDAGEN
Florence Valentine (konsert)
Skön slyngel-punk-håkan-pop om uppbrott, utbrott, Khemiri, a-kassa, småstäder och systembolaget. Körde bland annat en Moneybrother- och en Ebba Gröncover.

Flogging Molly (konsert)
Irländsk folkpunk som röjde så att dammet bokstavligen yrde framför Pampasscenen. Lite lång konsert, men väldigt svängig.

Detektivbyrån (konsert)
Den konsert som stannade kvar längst. Magisk stämning och inte långt från gåshud. Speldosor, livetrummor, electroslingor, dragspel, gypsy, cirkus, rymden och tretakt. Ännu bättre blev det av att publiken var fullkomligt i extas medan de stampade takten i trägolvet och sjöng med i de instrumentala melodierna.

FREDAGEN
Ozzy Osbourne - Paranoid (låt)
Ozzys konsert var 80 % legend och 20 % musik, men han överraskade ändå med att vara förvånansvärt vital och genom att göra en helt okej, och inte dålig, spelning. I extranumret, Sabbathlåten Paranoid, skjöts nivån dock upp i taket, plötsligt blev musiken genuint fantastisk. För en låt kokade hela publikhavet framför Hawaii. Det var strobb, dist, tryck och rock'n'roll.

Bausband 1, 2 & 3 (blandband)
Otroliga blandningar av otroliga låtar, höll hela campet i god stämning.

Bonde Do Role (konsert)
Underbart brasilianskt partyröj. Tyvärr var det för sent och jag var för trött för att dansa så mycket själv, men jag njöt inte mindre för det. Tajt rap, hämningslösa samplingar, enegriskt scenframträdande och skön, hård och glad attityd. Jag är fortfarande bitter för att jag har hållt i en nerriven affisch med Bonde Do Rolo, utan att behålla den, för att jag inte förstod att det var de förrän efteråt.

LÖRDAGEN
Turbonegro (konsert)
Trots gles publik, grått regnväder, dagsljus och en allt för tidig speltid levererade norska homorockarna hårt och stabilt som vanligt. Riktigt rock'n'roll. Do you, do you, dig destruction?

The Ark (konsert)
Första gången jag såg dem live. Min första tanke när de blev bokade var att Rockparty körde en Lordirepris. Men det tog inte många takter innan The Ark hade bevisat att de faktiskt är ett rockband av väldigt hög klass. Grymma hits, tight musik, fylligt mustigt sound och inte minst ett band och en frontfigur som vet hur man fyller upp stora scener.