Språkligt bullbus

Det är väl allmänt bekant att lokaltidningar, i alla fall de i Skövde som jag är van att läsa, har en stor förkärlek för ordvitsar och spännande formuleringar. Tydligen så kan man inte alltid hålla sig ifrån detta på de större tidningarna heller. I en artikel om bullbakningsregler i dagens DN har journalisten Marianne Björklund fullständigt löpt amok med ordvitsandet i de första styckena. Det är nära på att hon får in en vits i varenda mening i artikelens tre första stycken. Till exempel: "Nu blir det andra bullar, var budskapet som trummades ut. Bara bullar bakade i särskilt godkända tillverkningskök skulle få serveras. Hembakta bullar var brännmärkta. Beskedet fick temperaturen att stiga kraftigt bland bullbakare i landet." I en enstaka artikel såhär kan det faktiskt bli ganska kul, även om jag är mer eller mindre allergisk mot ordvitsar. Man får bara hoppas att det inte är någon ny nisch som DN tänkt ge sig in på för att lätta upp stämningen i tidningen, då är det bättre om de ritar små glada teckningar i marginalerna eller skickar med en ballong till varje nummer.

En värld att fastna i

Vissa böcker kan man inte lägga ifrån sig och trots att de är på över sexhundra sidor så känns de ändå korta. En sån bok är Stieg Larssons Flickan som lekte med elden, uppföljaren till hyllade Män som hatar kvinnor. Jag har precis färdig med boken efter tre dagars sträckläsning och jag tycker verkligen om den. När man läser böcker som är så bra vill man bara få stanna kvar i den världen. Flickan som lekte med elden är precis som Män som hatar kvinnor en samtidigt spännande, hemsk och rolig bok. Personporträtten är tecknade med mycket värme, framförallt så engageras man snabbt i de båda huvudkäraktärerna - den Kalle Blomkvistinspirerade Michael Blomkvist och den Pippi Långstrumpliknande outsidern Lisbeth Salander. Bokens första halva koncentrerar sig på att följa karaktärernas liv och arbetet på tidningsredaktionen Millenium, medan andra halvan mer påminner om en traditionell deckarthriller. Boken är fylld med roliga detaljer och referenser till populärkultur. En kul grej är att i mitten av boken träder dessutom proffsboxaren Paolo Roberto in som en fiktiv karaktär och spelar en aktiv roll i bokens handling.

Nu när Flickan som lekte med elden är utläst är det bara att vänta på den tredje och sista delen i Milleniumtriologin, som bör komma i inom närmsta året. I vanliga fall kan man alltid vänta på att ens favoritförfattare ska skriva färdigt nästa bok. Tyvärr lär det inte bli någon mer bok av Larsson efter den tredje, eftersom han hastigt gick bort 2004. I en artikel på Svensk Bokhandels hemsida antyds det dock att Stieg Larsson innan sin bortgång hade hunnit påbörja åtminstone ytterligare en bok. Jag har e-mailat Norstedts och frågat om de har några planer på att släppa denna eller dessa böcker i framtiden, men än så länge har jag inte fått något svar.

Stieg Larssons Män som hatar kvinnor finns både inbunden och på pocket. Flickan som lekte med elden släpptes i inbundet format i våras. Besök den officiella hemsidan här.

Halleluja

Jag befinner mig åter i Växjö. Att komma hem och att träffa människor man saknat är väldigt trevligt. Men något som är nästan ännu trevligare är när en stereoförstärkare, som i fyra månader har varit oförklarligt trasig, helt mirakulöst börjar fungera igen. Det, ska jag säga er gott folk, är en rent fantastisk sak. Man blir rörd, harmonisk och lycklig.

BOOM-BOOM-BOOM

Kanonförslag

Som kanske är bekant så har kanondebatten varit hård på DN:s kultursidor i det sista. Nu har Johan tipsat om att man på DN:s hemsida kan skickan in tre egna förslag på vilka litterära verk som borde finnas med i kanon.

Tre verk som jag skulle vilja ha med i kanon är:
- Trainspotting av Irvine Welsh
- Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf
- Naiv.Super av Erlend Loe

Run, run, run

Gratiskonserter

Jobbet är avslutat, arbetsskorna är brända. Kvällen är sen, utmattningen är förlamande, därför ska jag fatta mig kort.

Imorgon, lördag, är det gratiskonserter i Skövde, i Helénsparken. Ett måste för alla som är i närheten. Bland annat så spelar Max Peezay, Slagsmålsklubben och Lo-Fi Fnk. Ett väldans trevligt arrangemang med andra ord. Mer info finns på Klubb Utopis hemsida här.

Maria & José

Erlend Loe, författare till bland annat Naiv.Super och nu senast Doppler, har även skrivit en del barnböcker. Hans bok Maria & José är inte direkt en barnbok, men det är inte någon traditionell vuxenlitteratur heller, snarare en bilderbok för vuxna. Boken är tunn och man läser lätt ut den på en kvart eller så.

Berättelsen handlar om Maria, en lyckad och eftertraktad kvinna som är helt nöjd med sitt ensamma liv, och om José som älskar Maria och bor i hennes öra. Historien är många gånger absurd och rolig, men också fin i sin enkelhet. Kärlekshistorian mellan Maria och José är dock inte helt okomplicerad. När jag läste boken första gången var det något som störde mig - dels att Maria var så präktigt perfekt och dels det faktum att José faktiskt, i flera bemärkelser, tvingade sin kärlek på Maria utan hennes vetskap. De här sakerna kommer i ett annat ljus om man sätter in boken i ett sammanhang - det bibliska, som det redan i boktitelns anspelning på Maria och Josef finns starka paralleler till. I ett bibliskt sken kan boken snarare ses som en fundering över hur god Guds kärlek egentligen är när den med makt och osynligt ingripande tvingar sig på människor. På så sätt växer berättelsen från att bara vara en absurd kärlekshistoria mellan två människor till att också handla om kristendom, gudsmakt och vad kärleken egentligen är.

Bokens illustrationer tar upp minst lika mycket utrymme som texten. Bakom bilderna står Kim Hiorthøy. De flesta av illustrationerna består av målningar och teckningar, ibland underliga, ibland roliga och ibland väldigt fina. Utöver teckningarna blandas också väldigt mycket foto och collageteknik in, vilket ger bilderna fler nivåer och gör dem riktigt intressanta.

Det skulle vara intressant med en större utgivning av den här typen av böcker - korta och snabblästa men ändå välskrivna böcker för vuxna av nya fräscha författare. I våra stressade tider borde sådana böcker kunna sälja som smör, droppa bara priset till en tjuga per bok och öka utbudet. Utgivningen skulle kanske till och med kunna förses med en prenumerationstjänst, likt den En bok för alla har.

Herr Romans romanskola

På Göteborgs-Postens ungdomssidor Attityd så kan man nu i sommar följa Herr Romans romanskola, där man får tips om hur man kommer igång med att skriva sin allra första bok. Hittills har nio avsnitt lagts ut och de handlar bland annat om hur man kommer på vad man ska skriva om, hur man organiserar sin story och hur man skriver bokens viktigaste kapitel - det första.

Gangsterrock

Hårda låtar att skjuta bort regniga dagar med:

• Boney M - Ma Baker
• Kaizers Orchestra - Kontroll på kontinentet
• Fun Lovin Criminals - Scooby Snacks
• Gyllene Tider - Du är en gangster, älskling
• Wilmer X - Hon tar till vapen
• Kaizers Orchestra - Bak et halleluja

Gaarder skapar Israeldebatt

Författaren Jostein Gaarder, som bland annat skrivit böckerna Sofies Värld, Julmysteriet och Spelkortsmysteriet, har med en debattartikel i Aftenposten skapat stor debatt kring Israel och kriget mot Libanon. I "Guds utvalgte folk" går han i hårda ordalag till attack mot Israel, deras krigsföring och deras sätt att behandla det palestinska folket.

Gaarder skriver bland annat "Ingen vei tillbake. Det er på tide å øve inn en ny lekse: Vi anerkjenner ikke lenger staten Israel. Vi kunne ikke anerkjenne det sørafrikanske apartheidregimet, og vi anerkjente ikke det afghanske Taliban-regimet. Så var det mange som ikke anerkjente Saddam Husseins Irak, eller serbernes etniske rensing. Nå må vi venne oss til tanken: Staten Israel i sin nåværende form er historie."

Kritiken lät självklart inte vänta på sig, speciellt då Norge traditionellt sett varit mer pro-isrealeiska än vad man är i Sverige. Nu, några dagar senare, har Gaarder valt att skriva ytterligare en krönika. Han säger sig vara missförstådd av många, bland annat till följd av att han använde en hård gammaltestamentisk retorisk stil i sin första artikel. I den senaste försöker han förtydliga vad han egentligen ville få sagt, men understryker att han inte på något sätt backar i sin hårda kritik. Läs den nya krönikan, "Forsøk på klargjøring", kan läsas här. Med sin förklaringskrönika vill Gaarder också försöka att rikta uppmärksamheten mot det som är det viktiga just nu - de bomber som faller och de civila som dör i krigets Libanon.

Göteborgsposten skrev om Gaarderdebatten i häromdagen, där refereras också kortare delar av debattartiklen "Guds utvalgte folk" på svenska.

Trainspotting

Filmen Trainspotting är bra, boken med samma namn (som filmen baseras på) är helt grymt bra. Filmversionen har en stor fördel, nämligen sountracket, men i övrigt så lägger boken beslag på de flesta plussen.

Huvudperson i boken är, precis som i filmen, Renton. Handlingen cirklar hela tiden kring honom på olika sätt, men ger sig ofta in på långa och intressanta sidospår. I början av boken så är det inte mer än ungefär var fjärde kapitel där Renton står i centrum. Istället är det personer i Rentons omgivning som tar över berättelserna. Hans vänner, ovänner, släktingar, fiender och avlägset bekanta blir jagpersoner i de olika avsnitten. Språkstilen varierar kraftig från kapitel till kapitel, beroende på vem just det kapitlet utgår ifrån och hur den pratar och tänker. Vissa kapitel är skrivna på vanlig brittisk engelska medan andra blandar grov skotsk dialekt med pundarslang. Det framgår snabbt att författaren Irvine Welsh har ett stort sinne för språkliga nyanser och skiftningar. När man läser Trainspotting på engelska försvårar självklart slangorden och de dialektfärgade stavningarna och uttrycken läsningen väsentligt. Man får koncentrera sig noga och det dröjer en stund innan man kommer in i läsandet. Men samtidigt så är också språket, och variationerna i det, en av bokens största behållningar. Inte nog med att skotska är ett av de häftigaste språk som finns, språket blir också ytterligare ett sätt att beskriva personerna i boken. Hur en karaktär är speglas inte bara i vad han eller hon gör, tänker och säger, utan också hur personen säger och tänker det.

Via Rentons och hans omgivnings historier berättar boken direkt och indirekt om Rentons liv som heroinmissbrukare. Missbruket, både av droger och alkohol, med allt vad det innebär, står som bokens huvudtema. Vid sidan av huvudmotivet tar Welsh också upp saker som rasism, jämställdhet, kvinnofrågor, kärlek, barn- och föräldrarelationer, döden, militarism och vänskap.

Trainspotting är en bok som rymmer mycket - många små berättelser, som ibland blir hela noveller, om många människor som på olika sätt är kopplade till varandra. Den rymmer en mängd ämnen, flera språkstilar och många känslolägen. Ibland är den djupt tragisk och allvarlig, men lika ofta är den så rolig att man skrattar högt och så stark att man blir riktigt berörd. Med andra ord så är Trainspotting en väldigt läsvärd bok. Själv ska jag, så snart jag kan, se om filmen och sen få tag på uppföljarboken Porno.

Hunden på Heden

Habibi - Du är en kaninunge
Och världen, den är en katt
- Från "Du e safe", Modehuset


(Fast på bilden är det en harunge, inte kanin. Boulognerskogen i Skövde, juli 2006.)

ETC

Jag har fått med en dikt på Dagens ETC:s insändarsida (på nätet). Inte så svårpresterat kanske, men trevligt ändå. Ännu trevligare är att de kanske skulle publicera dikten i pappersversionen av tidningen också. Det är inte säkert att de skulle göra det, men man får hoppas. Dikten heter "Öga Öga Blind" och finns tills vidare att läsa här.

Elvis lever!

Metroserien Elvis har precis haft premiär med sin egen serietidning. Lågavlönad grovarbetare som jag är så har jag ännu inte haft råd till ett nummer själv, men jag har tjuvbläddrat lite i ett ex och det såg lovande ut. Sen en tid tillbaka huserar Elvis som husserie i gratistidningen Metro. Serien är väl knappast nyskapande. Djur som beter sig som människor, det vill säga ganska korkat och cyniskt. Nyskapande eller ej så brukar den i alla fall vara ganska rolig och det är väl det som är meningen. I Elvistidningen medverkar även ett par biserier, bland annat Jan Stenmarks genialiska och oerhört roliga bilder. Tidningen är nästan värd att köpa bara för Stenmarks skull. Så greppa plånboken och trotsa - eller snarare underkasta dig - de monsturösa serietidningspriserna (annat var det på min tid, när jag var ung) och införskaffa Elvis Nummer 1.

Magisk spänning

Egentligen hade jag lovat mig själv att inte ens tänka på saken förrän den låg mycket närmre i framtiden. För tillfället vet jag inte ens hur långt in i framtiden det gäller, släppandet av nästa Harry Potterbok, det vill säga. Jag vill inte tänka på det, för då blir jag bara så fruktansvärt otålig och vill ha den nu, nu, nu. Då är det mer bekvämt att bara förtränga, men det är inte alltid så lätt. Aftonbladet har publicerat inte mindre än fyra artiklar/notiser de senaste dagarna om Potterböckerna och -filmerna. Bland annat så berättar J.K. Rowling att två betydelsefulla karaktärer kommer att dö i seriens sista bok. Samtidigt vädjar författarkollegorna Stephen King och John Irving till henne att hon inte ska ta livet av huvudpersonen - Harry Potter - men Rowling vägrar självklart yppa något vidare om vad som ska hände i den sjunde och sista Potterboken.

Spänningen är med andra ord olidlig, inte minst med tanke på den oerhört dramatiska avslutningen på den senast utgivna boken i serien - Harry Potter and The Half Blood Prince. Femte boken höll inte riktigt samma klass som sina föregångare och skulle lätt ha kunnat kortats ner med ett hundratal sidor utan storyn hade förlorat något på det. Med sin sjätte bok kom dock Rowling tillbaka med full kraft. Boken är välskriven och fullproppad med oväntade vändingar, bra berättardriv och väldigt intressanta handlingsförlopp. Jag är övertygad om att, såvida Rowling inte mot all förmodan gör bort sig totalt och skriver en avslutande bok som inte håller kvalitétsmässigt, Potterserien kommer att bli en stor litterär klassiker med en given plats i barnkanon.

Frågorna är många inför sista Potterboken: Vem är god och vem är ond? Vem kommer dö och vem kommer överleva? Vad kommer hända under den sista striden och vad kommer ske efter den? Men den fråga som jag helst av allt vill ha svar på nu är - När kommer nästa bok?!

Skövdereklam

Lite somrig reklam för badorten Skövde på Aftonbladet idag. Som tur är har jag varit för lat, trots det fina vädret, för att bada i sommar. De få gånger jag ändå har badat skedde det dock på denna omskrivna strand, men det verkar som att jag var tillräckligt tidig ute för att inte få med mig någon souvenir hem. Det sjuka är att Aftonbladet ber folk skicka in mms-bilder som har med artikeln att göra. Med andra ord vill de att folk ska skicka in bilder på när de spyr efter att ha fått kräksjukan. Jag bara undrar varför.

Sci-fi/fantasytävling

Saxat från en maillista:

Fantastiska E-novelltävlingen 2006
E-författargruppen SKRIVA arrangerar i samarbete med sf-kongressen Conversation (Stockholm, 11-13/8) en elektronisk sf/fantasy-novelltävling, nu för sjunde året i rad. Tävlingen stödjs också av föreningen Novellmästarna och kan i år också erbjuda prispengar. Reglerna:

1. Bidrag sänds till ahrvid@bredband.net *samt* rolf-str@privat.utfors.se senast 4 augusti, som ren text (inga bifogade filer!). Skriv "novelltävling" i rubriken (ämnesraden)
2. Genre sf, fantasy eller skräck, på svenska, max 50 000 tecken (inkl blanksteg och skiljetecken). SKRIVA har rätt att posta bidrag på sin mailinglista.
3. 1:a, 2:a och 3:e pris utses av en jury, som också kan dela ut hedersomnämnanden. Prislistan presenteras på kongressen.
4. Priserna är stora bokpaket samt diplom och dessutom 500 kr i första, 300 kr i andra och 200 kr i tredje pris. De bästa novellerna planeras att redigeras till en antologi som erbjuds förlag.

Sjörövarfeber

Förra veckan var jag på bio och såg Pirates Of The Caribbean II - Dead Mans Chest. Man kan säga mycket om den och mycket av det har redan sagts. Om man skulle ha lust så finns det en hel del i filmen att angripa, så som spellängd och klyschor. Tyvärr skulle det nog också finnas en hel del underlag i filmen för en undersökning om etniska stereotyper. Men, jag väljer att bortse från allt detta, för i grund och botten är det ändå förbannat bra underhållning och hallå! - sjörövare och Johnny Depp i samma film kan knappast bli sämre än bra. (Utförligare hyllningar finnes här.)

Istället för att Deppa (hoho) ner mig i denna film tänkte jag tipsa om lite annan ypperlig sjörövarkultur.

Till att börja med så har vi faktiskt en svensk klassisk sjörövarfilm som är riktigt trevlig: Pippi Långstrump på de sju haven. Om inte annat så innehåller filmen en rad underbara sjörövarlåtar, till exempel "Sjörövarfabbe" och "Kalle Teodor".

The Libertines låt "Tomblands" handlar väl inte direkt om sjörövare, men den är förbannat bra och fångar ändå en sjörövsk känsla, bland annat med sitt "Yo ho ho".

Mer äkta sjörövarlåt blir det i "Yo Ho, Yo Ho (A Pirate's Life For Me)", som bland annat finns med i de båda Pirates Of The Caribbeanfilmerna.

För den med smak för serier, och gärna japanska sådana, så rekommenderar jag starkt One Piece. En sjörövarmangaserie som hittills har kommit ut i cirka trettio (pocket)volymer här i Sverige. One Pice är tecknad och skriven av Eiichiro Oda och riktar sig i första hand till de yngre tonåren, men kan med god behållning läsas av äldre också - så länge man har en gnutta fascination för sjörövare. Serien följer pojken, och senare kaptenen, Ruffy och hans jakt på den stora piratskatten One Piece. Böckerna är fulla av fantasifulla karakätärer, action, humor och galna ondskefulla skurkar.

Om man vill kolla in några riktiga matinépiratfilmer så är det Errol Flynn och hans filmer Kapten Blod och Slaghöken som gäller. Tyvärr har jag inte lyckats se dem själv än, men jag ska försöka göra det så fort jag får möjlighet. För den som är sugen på filmerna och är beredd att lägga ut ett par hundra på dem så ingår båda två, tillsammans med fyra andra filmer, i DVD-boxen Errol Flynn - Prestige collection, som bland annat finns att köpa på CDon för 549 kronor. Hör av dig när du köpt boxen, så kommer jag över med ett träsvärd, en flaska rom och tittar på filmerna ihop med dig.