Nästan mirakulöst effektivt har jag redan, innan första dagen är till ända, hunnit svara på en av tre frågor på den senaste hemtentan. Även om kvalité på svaret kanske är tvivelaktig så är jag ändå rätt imponerad av mig själv.
Vad har vi då för guldkorn att plocka fram från denna delkurs?
J.M. Coetzees Onåd är en väldigt stark bok. Med ett drivigt språk behandlar den stora frågor om rasism och våldtäkter i det postapartheidska Sydafrika. De tunga ämnena till trots så är det ändå en bok som både är lätt att läsa och ta till sig.
Salman Rushdies Midnattsbarnen är en tegelsten. Den är tjock och man måste läsa den noggrant, för den är fylld av viktiga detaljer. Men hur ofta önskar man inte att de där riktigt bra böckerna kunde vara ännu längre? Midnattsbarnen är en fartfylld och otroligt mustig bok, full av berättelser, karaktärer och härliga miljöer. Högt blandas med lågt, magiska inslag blandas med smutsig realism. En riktig upplevelse för den som kan ta sig lite tid.
Sven Delblancs bok Livets ax är fylld av misär. Depressioner och fattigdom varvas med mobbing och barn- och hustrumisshandel. Det här är ingen bok man läser för att pigga upp sig själv, men trots allt elände så är den på sina ställen oerhört vacker. När den är som bäst har språket ett fantastiskt flyt och imponerande bilder målas upp. Till skillnad från Rushdies Midnattsbarnen är detta dessutom en riktigt tunn bok som man lätt kan klämma på en dag eller två, om man ger sig den på det.
Läsårets bästa drama är förmodligen Lars Noréns Natten är dagens mor. Återigen så är det knappast någon solskenshistoria som målas upp. Pjäsen är dock väldigt stark med ett grymt driv och energi. Man förstår varför Norén räknas till en av Sveriges största dramatiker idag.
Kerstin Ekmans Händelser vid vattnet är en klassisk roman om en mor, hennes dotter och dotterns pojkvän. Men det är också en bok om en by och ett landskap och inte minst - om ett mord. Kriminalfallet tar nästan aldrig överhand, men det ligger i botten av berättelsen som en utgångspunkt och som en klar spänningsförhöjare. En klart läsvärd roman.
Utmärkelsen som denna delkurs bästa roman kammar Göran Tunström hem med sin Juloratoriet. En genomgående bra bok om en familj i tre generationer. När den är som bäst är den helt lysande. Ett flertal grymt bra personporträtt finns med, bland annat så skymtar Selma Lagerlöf förbi. Till Lagerlöfs Gösta Berlings saga kan man också dra många paraleller från denna bok. Det är en mustig historia som både är vacker, sorglig och ibland väldigt rolig. Finns ute på pocket. Köp och läs!
4 kommentarer:
Du har seriöst tagit dig igenom "Händelser vid vatten"? Jag är imponerad. Det var visserligen några år sen jag försökte, men det gick verkligen inte. Jag kom nog inte ens halvvägs, den var så stendöd. Kvalitetslitteratur är nog inget för mig, jag vill ha enkla böcker som bara är att plöja igenom för att driva tid eller skymma verkligheten.
Det kanske blir lite väl mycket kalhyggesbeskrivningar i den ibland, men det är ändå en trevlig bok. Om man ska skymma verkligheten är det bra med tjocka böcker.
Mustigt var ordet, sa Bill. Förresten så tycker jag ni behandlar "Händelser vid vatten" lite väl styvmoderligt. Den är ju grymt spännande hela vägen! Däremot har "Juloratoriet" sina segare stunder. Om smekningar-partiet, till exempel...
Händelser vid vattnet är en bra bok, men den är ganska lång. Juloratoriet har en liten svacka i form av "Om smekningar", men det partiet berättigas också senare i boken. Och förutom den svackan så är det en fantastisk bok. Hellre en fantastisk bok med en liten svacka än en bok som bara är bra.
Skicka en kommentar